Lördag
Barnen ligger i sina sängar och är på väg in i drömmarnas land. Jimmy jobbar natt inatt och Tobias sitter vid sin data, så jag passar på att skriva ner några rader här.
Vi åkte ut till Grava idag, badstället jag skrivit om ni vet? Dock blåste det kallt, usch, jätte kallt.. Vendela tyckte inte det var roligt för hon frös när hon hade sin fina sommarklänning så hon satt inlindad i en fleecefilt i min famn, William satt på sin filt under parasollet inlindad i en badhandduk.. inget badväder alls, iallafall inte för oss. Däremot för Jimmy och hans bror, dom är inga badkrukor kan man lugnt säga!
Vi andra satt uppe på land och tittade på.
Med tanke på att Vendela frös vart hon dessutom på ett jätte dåligt humör på vägen hem till bilen som dessvärre smittade av sig på mig så det var inge bra alls =( Men, det kommer flera gånger, då det inte heller blåser.
Människor som sviker, som bygger upp en s k fasad är bland det värsta jag vet, som man verkligen öppnat upp sig för för att sen riva ner muren och låta sig svikas. Jag kan bara tala för mig själv nu och inga andra, inte heller några namn. Men under de senaste årens lopp har jag vart med om kanske 3-4 personer som vart precis så, som snabbt kommit in i ens liv, man har verkligen tyckt om människan, man har öppnat sig, man har litat på den! Som sen bara försvinner. Identiteten man trodde den hade var inte den verkliga.. och det sårar.
När man dessutom gått på samma nitlotter flera gånger på rad! Och dessutom låtat sina barn fattat tycke för dom.. Jag litar, litar för fort, på nya människor. Och det sårar och sviks i slutändan.
Jag vet inte om jag kommer kunna öppna mig på samma sätt för nya människor i framtiden, blir det så ändå, låter jag inte barnen fatta tycke för dom.
Jag tror dom flesta vet vilka jag syftar på, inget ont, men såhär känner jag. Jag skriver inga namn för det finns människor som inte läser bloggar för en god sak heller. Men ni som vet vilka ni är, ta åt er.
Lider iallafall med dig.
Nej, i slutändan har det här inte vart någon bra dag, inte alls.
Återkommer.
Vi åkte ut till Grava idag, badstället jag skrivit om ni vet? Dock blåste det kallt, usch, jätte kallt.. Vendela tyckte inte det var roligt för hon frös när hon hade sin fina sommarklänning så hon satt inlindad i en fleecefilt i min famn, William satt på sin filt under parasollet inlindad i en badhandduk.. inget badväder alls, iallafall inte för oss. Däremot för Jimmy och hans bror, dom är inga badkrukor kan man lugnt säga!
Vi andra satt uppe på land och tittade på.
Med tanke på att Vendela frös vart hon dessutom på ett jätte dåligt humör på vägen hem till bilen som dessvärre smittade av sig på mig så det var inge bra alls =( Men, det kommer flera gånger, då det inte heller blåser.
Människor som sviker, som bygger upp en s k fasad är bland det värsta jag vet, som man verkligen öppnat upp sig för för att sen riva ner muren och låta sig svikas. Jag kan bara tala för mig själv nu och inga andra, inte heller några namn. Men under de senaste årens lopp har jag vart med om kanske 3-4 personer som vart precis så, som snabbt kommit in i ens liv, man har verkligen tyckt om människan, man har öppnat sig, man har litat på den! Som sen bara försvinner. Identiteten man trodde den hade var inte den verkliga.. och det sårar.
När man dessutom gått på samma nitlotter flera gånger på rad! Och dessutom låtat sina barn fattat tycke för dom.. Jag litar, litar för fort, på nya människor. Och det sårar och sviks i slutändan.
Jag vet inte om jag kommer kunna öppna mig på samma sätt för nya människor i framtiden, blir det så ändå, låter jag inte barnen fatta tycke för dom.
Jag tror dom flesta vet vilka jag syftar på, inget ont, men såhär känner jag. Jag skriver inga namn för det finns människor som inte läser bloggar för en god sak heller. Men ni som vet vilka ni är, ta åt er.
Lider iallafall med dig.
Nej, i slutändan har det här inte vart någon bra dag, inte alls.
Återkommer.
Kommentarer
Trackback
